Teaterutbildningen har funnits i Halmstad de senaste 25 åren och ca 700 elever har slussats ut.
Allt ifrån teaterchefer, tekniker, producenter, skådespelare, präster, jurister, dramapedagoger, lärare, dagispersonal mm. Listan kan göras lång.
Sturegymnasiet och Mediteket har funnits sedan 1995 och ca 150 helaftonspjäser + ett oändligt antal musikprojekt, barnpjäser, filmer, samprojekt mm har producerats där. Vi är mycket produktionsinriktade.
Nedan är lite om några av våra före detta elever och vad de tyckt om att gå på teaterlinjen.
Tobias Persson, 1975, ståupp komiker, skådespelare mm…
Utan ES teater skulle mitt språk ha varit oändligt mycket fattigare på metaforer, referenser och lekfulla ordval.
Utan ES hade jag aldrig doppats i den sprudlande kulturhistoriska tunna som, allt sedan dess, berikat och förädlat mitt liv.
Det jag, som 16 åring, fick lära mig om pjäser, olika ismer, rörelser och Historiska skeenden är tyvärr inte alla unga själar förunnat.
Tack vare knivskarpa och varma lärare fick jag en genuin allmänbildning, ett komplett studieförberedande program samt – vilket låter som en paradox- den absolut mest lekfulla tiden i mitt liv!
Idag jobbar jag som professionell komiker och skådespelare, skriver manus för olika humorprogram i tv, skriver dagsverser till dagstidningar och en herrans massa annat…tack vare att jag som ung själ togs om hand av den eldsjäl och begåvade människa som ryms i Margareta Ek – icke att förglömma de övriga på Mediteket.
Roll jag minns från utbildningen:
Spelade borgmästaren i Gogols ”Revisorn”

Anna Ahnstedt Mitle, 1975, Marknadsföringschef på Regionteater Väst
Jag tyckte att svenska och historia var mest spännande av kärnämnena eftersom de ramade in teaterproduktionerna. Vi hade fantastiska lärare som anpassade undervisningen efter de frågeställningar som uppkom i samband med teaterarbetet.
Utbildningen gav också alla möjligheter att läsa de kurser jag önskade, tex extra matte och musik.
Roll/föreställning jag minns:
Macbeth - vi gjorde en klassiker för barn. Lika underhållande för vuxna! Jag lärde mig att det alltid är viktigt att förstå kärnan i det man håller på med, då kan man förmedla det till stora som små.
Mina gymnasieår blev direkt avgörande för att fortsätta ut i yrkeslivet via musikteatergruppen Kompani Sture, som turnerade i Norden under 5 år.
Nuvarande anställning:


Beatrice Dalghi, 1987, försäljare Systembolaget.
Mina gymnasieår på ES/Teater var förutom lärorika även roliga och väldigt utvecklande!
På teater-programmet lärde jag mig att arbeta tillsammans med olika typer av människor och att uttrycka mig i såväl tal som skrift.
En roll jag minns från utbildningen: Hermia i Midsommarnattsdröm av Shakespeare.
Joakim Nätterqvist, 1974, Skådespelare

Teater gjorde mig intresserad av min skolgång min historia mitt språk, höjde mina betyg och gav mig en allmän bildning på ett mycket väl förberedande för mitt yrkes utbildnings val som nu är professionell skådespelare på scen film och tv
Roll jag minns Värdshuvärdinnan Riddaren Rippafratta (invignings pjäs på Mediteket -95)
Måns Davidsson, 1988

2ar i armèn varav 6 man i Afghanistan. Bor nu i Tobarra i Spanien och jobbar med hästar. Hade aldrig tagit mig hit utan min gymnasietid hos teater, där man inte bara lär sig agera utan ocksa arbeta tillsammans med och bemöta människor som man kanske aldrig umgats med annars. En bra livserfarenhet!
En roll från utbildningen:
Timo i Sårskorpor av Maria Blom -07
Petra Valén, 1977, Scenograf och Attributör

Kulturhistorian fick mig att förstå väldigt mycket om livet och världen.
Kulturhistorian, svenskan, fototillvalet, teatertekniken, den kreativt tillåtande miljön...lärarnas vilja till samarbete över ämnesgränserna.
Alla teaterprojekt där arbetsuppgifterna delades upp mellan oss i klassen. Att driva och genomföra projekt, att bli självständig i processen.
OCH till min stora förvåning även matten och företagsekonomin! De har jag haft riktigt mycket användning av!
Det trodde jag aldrig då.
En roll från utbildningen:
Antonia i Dario Fo´s Vi betalar inte, Vi betalar inte!
Den var hysterisk, kvick, politisk, rolig OCH vi spelade i en grym scenografi!
Max Mitle 1976, Ljusdesigner/belysningsmästare på Göteborgs Stadsteater
Jag tycker utbildningen var bra eftersom man fick inblick i alla delar av teatern. Det var även nyttigt att delta i de små turnéer vi gjorde med några produktioner.
Jag har haft stor nytta av att ha fått tid och möjlighet att experimentera med all teknik som skolan har.
Särskilt glad är jag svenskan och historian hade bra och motiverande lärare, för det är ämnen som är viktiga för teatern.
Föreställning jag minns: Värdshusvärdinnan av Goldoni


Josefin Johansson, 1982, Programledare/komiker på Pang Prego, Sveriges Radio P3
Jag gav mig själv ett ultimatum när jag sökte gymnasiet: Om dom inte tar in mig på teaterlinjen går jag väl samhäll i Gislaved då. Turligt nog kom jag in. Och insåg att jag fick ju mitt samhällsprogram ändå. Fast roligt.
Jag gillar roliga saker. Det lärde jag mig på gymnasiet. Att jobba är roligt.
Teaterinriktningen har gett mig möjlighet att få skoja dagligen. Vare sig det är en fars jag spelar, en idrottutställning jag guidar eller ett radioprogram jag drar ordvitsar i så har min gymnasieutbildning gett mig bra grund att stå på; att kunna samarbeta, att kunna ta plats och att behärska språket.
Framför allt minns jag min roll som Pilot, när jag fick vara klädd i flygplan och badmössa. Samt förstås Figaro i “Figaros bröllop” och Maria i intern-tv:ns version av Jesu födelse.
Hanna Eklöf, 1981, Webbredaktör/SVT, Allsång på skansen

Jag valde teaterprogrammet för att jag älskar att stå på scen. Att fånga ögonblick i människors liv och ibland skapa magi. Få tiden att stanna en stund.
Även om jag inte jobbar som skådespelerska idag har utbildningen gett mig många redskap som jag utnyttjar flitigt.
Bland annat mod att våga stå upp för mig själv och ett lösningstänk som springer ur kreativiteten, att se saker ur olika perspektiv.
I mitt jobb krävs det tänket, tv-världen kräver ständig nyfikenhet och nya utmanande idéer. Jag har aldrig ångrat mitt val.
Sök teaterutbildningen. Nu.

Helena Arfalk, 1982, Optikerprogrammet på Karolinska Institutet och KTH
Jag har alltid tyckt att naturvetenskap framför allt fysik och matematik i en lagom stor dos varit underhållande. Men när jag i tioårsåldern såg jag en föreställning med Kompani Sture på Medieteket blev det självklart för mig att jag skulle söka in på teaterlinjen. Jag läste teater på gymnasiet och fortsatte med det efter gymnasiet sedan bestämde jag mig för att läsa optik och sedan… får vi se
Jag tycker att min tid på Sturegymnasitet har varit mycket bra. Jag jämför arbetsplatser och skolor med tiden på gymnasiet. Det gav mig självförtroende att gå på Sturegymnasiets teaterlinje. Det jag mest minns var när vi spelade Figaros bröllop (jag spelade grevinnan) och Chocken av Kent Andersson (två uppsättningar av många).